hennys

Än en gång har min kära far skrämt slag på oss alla. Förra onsdagen fick han en stroke. Han hade tur och den satte sig på lilla hjärnan. Lite av finmotoriken har försvunnit, han har svårt att komma i håg vad saker heter etc. Men han lever! Han ligger fortfarande på Näl och vi vet inte när han får komma hem, mycket av hans yrsel måste försvinna först. Man kan ju lungt säga att man ser livet på ett annat sätt när sådana här saker inträffar. Var och hälsade på honom i onsdags och fredags, helgen spenderade jag ju på julmarknad. Sålde riktigt bra, en glädje i allt elände! Ska åka till honom i morrn.. Har inte pratat med honom i dag men i går kunde han gå några steg, nästan utan hjälp.. *stolt*

Är helt slut om jag ska vara ärlig, tar så mycket på det psykiska.. Svårt att sova.. Men som tur är har jag ju vänner som orkar att lyssna på mig.. Å tur är väl det!

på tal om vänner, Evelina kommer snart. Ska ta oss en promenad..




~tack för allt~